Karins Real Life

Igår kl 10.10 somnade min morfar in.

Han höll ut länge från att han började visa
de första tecknen på att det var nära.

Jag bestämde ju mig för att inte åka upp till honom,
utan valde att åka på resan med mina vänner som vi länge planerat.

När jag kom hem var han fortfarande vid liv så jag beslutade att
åka upp till Mora trots allt.

Jag hann inte upp...

Syrran pratade med mamma strax efter 10 och meddelade
att vi var på väg.

Efter de lagt på sa mamma till morfar att vi var på väg,
sen tog det bara några minuter så somnade han in,
lugnt och fint.

Det kändes jättetungt först,
men nu känns det ganska bra trots allt.

När vi kom till hans lägenhet var mina bröder,
min mamma och hennes sambo, min moster
och mormor samlade.

Morfar låg i sin säng,
så vacker och så fridfull,
med vitsippor i handen...

Det var så skönt att få ta i hans mjuka hand,
en sista gång. Morfar har alltid haft så mjuka händer
trots att han varit en riktig grovarbetare,
jag kan fortfarande känna hur det känns.

Vi var samlade runt honom ända tills begravningsbyrån kom
och hämtade honom, känns så bra att jag fick ta avsked på detta
sätt, är så glad att jag åkte upp.

Pappa kom och var med oss några timmar,
jag och syrran gick och åt med honom,
skönt att ha honom nära...

Idag går tankarna också till Astrid, pappas livskamrat
som gick bort i juli förra året.

Även med henne fick vi ta avsked på detta fina sätt som med morfar...

Vem vet kanske de träffas igen nu när de lämnat oss...